Fördelarna med gröna tak

EKONOMISKT, ESTETISKT & MILJÖVÄNLIGT

Mycket information har publicerats betr. fördelarna med gröna tak. Gröna tak minskar bland annat värmestrålningen, renar luften från koldioxid och luftföroreningar, reducerar påfrestningen på dagvattensystemet och sparar energi. Vad är sant och hur fungerar det egentligen? Vi har sammanställt en mer utförlig översikt om fördelarna med gröna tak inkl. länkar till vetenskapliga studier i ämnet.

 

Isolerande – sparar energi

Undersökningar visar att gröna tak isolerar taket väl under såväl sommar- som vinterperioden. På låglutande tak med gröna tak minskar yttemperaturen med upp till 21⁰C.

 

Minskat behov av aircondition & lägre uppvärmningskostnader

Gröna tak minskar avsevärt behovet av aircondition under sommaren och isolerar byggnaden under vintern. Den isolerande förmågan under vintern beror på andelen fukt i de olika delarna i sedumsystemet. Under sommarperioden reflekteras värmestrålningen optimalt då systemet innehåller mindre fukt. Detta innebär en väsentlig energibesparing som ej avtar med tiden.

 

För mer information:

M.F. Tang, L Jiang – Analysis on thermal measuring green roof
http://www.mendeley.com/research/analysis-thermal-measuring-green-roof/

A. Niachou, et al – Analysis of the green roof thermal properties and investigation of its energy performance
http://www.mendeley.com/research/analysis-of-the-green-roof-thermal-properties-and-investigation-of-its-energy-performance/

N. Carroll – The Thermal and Rainwater Runoff Performance of an Extensive Green Roof System
http://www.esru.strath.ac.uk/Documents/MSc_2010/Carroll.pdf

Celik, et al – Energy conservation analysis of various green roof systems
http://ieeexplore.ieee.org/xpl/freeabs_all.jsp?arnumber=5453802

C. Clark, et al -Green roof valuation: a Probabilistic Economic Analysis of Environmental Advantages
http://www.mi-wea.org/docs/Green%20Roof%20Economic%20Analysis.pdf

City of Toronto – The Environmental Advantages and Costs of Green Roof Technology
http://www.toronto.ca/greenroofs/findings.htm#study

 

Skyddar mot UV-strålning, regn och temperaturskillnader – längre förväntad livslängd på tätskiktet

Tak är ständigt utsatta för UV strålning, regn, och kraftiga temperaturskillnader. Undersökningar visar att tätskiktets livslängd förlängs upp till tre gånger om det skyddas mot dessa faktorer.

 

För mer information i ämnet finns följande studie publicerad:

Papadopoulos and Axarli, 1992 – Energy efficient design and passive solar systems
http://www.thegreenroofcentre.co.uk/green_roofs/benifits_of_green_roofs

 

Estetiskt tilltalande – ökar byggnadens värde

Gröna tak ger, förutom energibesparande effekter, byggnaden ett tilltalande utseende och en miljömässig profil vilket ökar fastighetens värde och efterfrågan.

 

För mer information finns följande vetenskapliga artikel publicerad i ämnet:

C. Campiotti et al. – Green roofs and facades agriculture (GRF) for supporting building energy efficiency
http://www.energy-cie.ro/archives/2011/nr_3/v2-n3-4.pdf

 

Gröna tak tar upp och binder regnvatten – mindre belastning på regnvattensystem

Större regnmängder är en av konsekvenserna av klimatförändringarna. Ett grönt tak minskar avsevärt belastningen på regnvattensystem. Forskare vid Lunds Tekniska Högskola har undersökt hur mycket vatten som stannar kvar på ett grönt tak och stor effekt det har. Då upp till 50% av vattnet kvarstår i växtligheten i ett standardsystem (utan extra substrat) blir dränering väsentligt billigare än dyra avloppssystem i mark. Vid tillkommande fastigheter med hårda ytor, särskilt i urban miljö, ökar vattenmängderna avsevärt och ofta måste kapaciteten i befintliga dagvattensystem utökas vilket kan vara mycket kostnadskrävande.
Om det finns ett extra stort behov av LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) kan ett kraftigare sedumsystem med extra substrat vara lösningen. Upp till 95% av vattnet kan omändertas på taket vilket flera undersökningar visar. Ett sedumtaks vattenupptagande förmåga beror b.la på årstid, systemuppbyggnad, lutning, typ av dränerande skikt, typ av substrat och vegetation.

 

För mer information, vänligen ta del av följande vetenskapliga artiklar:

Jeroen Mentens, Dirk Raes, Martin Hermy – Green roofs as a tool for solving the rainwater runoff problem in the urbanized 21st century?
http://www.ottawa.ca/cs/groups/content/@webottawa/documents/pdf/mdaw/mdq1/~edisp/con046036.pdf

N. Carroll – The Thermal and Rainwater Runoff Performance of an Extensive Green Roof System
http://www.esru.strath.ac.uk/Documents/MSc_2010/Carroll.pdf

University of Sheffield – The Green roof research centre – Reducing storm-water runoff as part of a sustainable drainage systems strategy (SuDS)
http://www.thegreenroofcentre.co.uk/green_roofs/benifits_of_green_roofs

City of Toronto – The Environmental Advantages and Costs of Green Roof Technology
http://www.toronto.ca/greenroofs/findings.htm#study

Lång livslängd: återbetalningstid 8-21 år

Generellt sett är kostnaden för ett grönt tak intjänad mellan 8-21 år. Medan ett konventionellt tak bör bytas ut/läggas om var 20:e år beräknas ett tätskikt som skyddats med växtlighet ha upp till tre gånger längre livslängd.

Isolerande: sparar energi

Förutom den kostnadsbesparande effekten av minskad energiförbrukning så minskar självklart miljöbelastningen och innebär ett större miljömässigt ansvarstagande.
Enligt en Holländsk rapport från 2006 från Energy Savings Monitor är energiförbrukningen på ett i genomsnitt 347kW per m2 kontorsyta per år där 39% avser uppvärmning och 4% aircondition.Undersökningen visar att ett grönt tak minskar kostnaden för uppvärmning med 23% och aircondition med 75%. Detta innebär att ett grönt tak (i Holland) sparar totalt ca 41 kW per år/m2.
(källa ‘Groen boven alles’ (Grönt framförallt), Energy Savings Monitor)

 

För ytterligare information i ämnet finns följande vetenskapliga artiklar publicerade:

Celik, et al – Thermal insulation performance of green roof systems
N:\Sempervirens BV\Verkoop\Onderzoeksrapporten\Isolatie – energiebesparing

M.F. Tang, L Jiang – Analysis thermal measuring green roof
http://www.mendeley.com/research/analysis-thermal-measuring-green-roof/

A. Niachou et al – Analysis of the green roof thermal properties and investigation of its energy performance
http://www.mendeley.com/research/analysis-of-the-green-roof-thermal-properties-and-investigation-of-its-energy-performance/

N. Carroll – The Thermal and Rainwater Runoff Performance of an Extensive Green Roof System
http://www.esru.strath.ac.uk/Documents/MSc_2010/Carroll.pdf

Celik, et al – Energy conservation analysis of various green roof systems
http://ieeexplore.ieee.org/xpl/freeabs_all.jsp?arnumber=5453802

C. Clark, et al -Green roof valuation: a Probabilistic Economic Analysis of Environmental Advantages
http://www.mi-wea.org/docs/Green%20Roof%20Economic%20Analysis.pdf

City of Toronto – The Environmental Advantages and Costs of Green Roof Technology
http://www.toronto.ca/greenroofs/findings.htm#study

Minskar den s.k “Urban Heat Island effect” – förhöjd temperatur i stadsmiljö

Under sommarperioden så är stadstemperaturen ca 5-7⁰C högre än på landsbygden. Detta beror på att byggnader och vägar i urbana stadsmiljöer först absorberar och sedan avger kraftig värmestrålning. Detta fenomen kallas ”Urban Heat Island” effekten eller på svenska s.k ”varma öar”. En vetenskaplig studie som publicerats av ”The Tyndall Centre for Climate Change” visar att minst 10% mer gröna ytor är nödvändiga i stadsmiljö för att motverka klimatförändringen. Gröna ytor reflekterar värme effektivt och kyler samtidigt luften då växterna avger vattenånga. Med begränsade möjligheter i stadsmiljön för anläggande av parker & trädgårdar skapas med gröna tak helt nya möjligheter för en grönare och friskare stad.

 

För mer information i ämnet finns följande studier publicerade:

C. Rosenzweig, et al – Mitigating New York City’s Heat Island with Urban Forestry, Living Roofs and Light Surfaces
http://www.nyserda.ny.gov/en/Publications/Research-and-Development/Environmental/EMEP-Publications/~/media/Files/Publications/Research/Environmental/EMEP/06-06%20Complete%20report-web.ashx

S.E. Gill, et al – Adapting Cities for Climate Change: The Role of the Green Infrastructure
http://www.ingentaconnect.com/content/alex/benv/2007/00000033/00000001/art00008

City of Toronto – The Environmental Advantages and Costs of Green Roof Technology
http://www.toronto.ca/greenroofs/findings.htm#study

Upptar koldioxid: renare luft

Koldioxidutsläpp bildas främst genom förbränning av fossila bränslen. Koldioxidhalten i atmosfären har ökat markant sedan den industriella revolutionen och anses vara den främsta orsaken till den s.k ”växthuseffekten”. Det är allmänt känt att växter absorberar koldioxid men andelen träd och växter har inte ökat i den takt som kan anses klimatkompensera de kraftigt ökade utsläppen. Vi vet ännu inte exakt hur mycket sedum kan absorbera men med tanke på den stora andelen fetbladsväxter i systemet torde andelen vara betydande.

 

För mer information i ämnet finns följande vetenskapliga artiklar publicerade:

K.L. Getter ea. – Carbon Sequestration Potential of Extensive Green Roofs
http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/es901539x

University of Sheffield – The Green roof research centre – Improving air and water quality
http://www.thegreenroofcentre.co.uk/green_roofs/benifits_of_green_roofs

City of Toronto – The Environmental Advantages and Costs of Green Roof Technology
http://www.toronto.ca/greenroofs/findings.htm#study

Upptar luftföroreningar & skadliga partiklar: renare luft

Höga halter av fina partiklar i utomhusluften leder till mycket allvarliga hälsoeffekter. Detta visar en studie som Naturvårdsverket beställt av IVL och Umeå Universitet.
Forskarna har beräknat att fina luftpartiklar kostade samhället ca 26 miljarder kronor år 2005. Beräkningen är b.la baserad på 3400 årliga dödsfall, 1400 sjukhusbesök pga andnings- och hjärtbesvär och 5 miljoner persondagar då känsliga personer har varit sjukskrivna.
1,5 kg fina partiklar per hektar
Ett extensivt sedumtak beräknas uppta ca 1,5 kg fina partiklar per hektar vilket i framförallt urban miljö får en väsentlig positiv effekt på luftkvaliteten.


För mer information finns följande vetenskapliga artiklar publicerade i ämnet:
RIVM – Fijnstof nader bekeken (Dutch publication
http://www.rivm.nl/bibliotheek/rapporten/500037008.pdf

Alterra – Kleine landschapselementen als afvangers van fijnstof en ammoniak (Small landscape elements that capture fine particles and ammoniac)
http://www2.alterra.wur.nl/webdocs/pdffiles/alterrarapporten/alterrarapport1419.pdf

City of Toronto – The Environmental Advantages and Costs of Green Roof Technology
http://www.toronto.ca/greenroofs/findings.htm#study

Ökad biologisk mångfald – stimulerande miljö för fåglar & insekter

Bevarandet av den biologiska mångfalden är livsnödvändig. I naturen är alla arter beroende av varandra. Om en art försvinner kan det innebära undergången för flera andra arter. Ett stort antal av de djur och växtarter som finns i vårt land riskerar att försvinna om inte delar av vår natur skyddas mot kommersiell användning.
Ett grönt tak i framförallt urbana miljöer innebär en tillflyktsort för många arter som annars skulle riskeras att slås ut.

 

För mer information finnns följande vetenskapliga artiklar publicerade i ämnet:

Urban Habitats, et al – Green Roofs and Biodiversity
http://www.urbanhabitats.org/v04n01/urbanhabitats_v04n01_pdf.pdf

S. Brenneisen – Space for Urban Wildlife: Designing Green Roofs as Habitats in Switzerland
http://www.urbanhabitats.org/v04n01/wildlife_full.html

University of Sheffield – The Green roof research centre
http://www.thegreenroofcentre.co.uk/green_roofs/benifits_of_green_roofs

Gröna tak tar upp och binder regnvatten – mindre belastning på regnvattensystem

Större regnmängder är en av konsekvenserna av klimatförändringarna. Ett grönt tak minskar avsevärt belastningen på regnvattensystem. Forskare vid Lunds Tekniska Högskola har undersökt hur mycket vatten som stannar kvar på ett grönt tak och stor effekt det har. Då upp till 50% av vattnet kvarstår i växtligheten i ett standardsystem (utan extra substrat) blir dränering väsentligt billigare än dyra avloppssystem i mark. Vid tillkommande fastigheter med hårda ytor, särskilt i urban miljö, ökar vattenmängderna avsevärt och ofta måste kapaciteten i befintliga dagvattensystem utökas vilket kan vara mycket kostnadskrävande.
Om det finns ett extra stort behov av LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) kan ett kraftigare sedumsystem med extra substrat vara lösningen. Upp till 95% av vattnet kan omändertas på taket vilket flera undersökningar visar. Ett sedumtaks vattenupptagande förmåga beror b.la på årstid, systemuppbyggnad, lutning, typ av dränerande skikt, typ av substrat och vegetation.

 

För mer information finns följande vetenskapliga artiklar publicerade i ämnet:

Jeroen Mentens, Dirk Raes, Martin Hermy – Green roofs as a tool for solving the rainwater runoff problem in the urbanized 21st century?
http://www.ottawa.ca/cs/groups/content/@webottawa/documents/pdf/mdaw/mdq1/~edisp/con046036.pdf

The Green Roof Research Program at Michigan State University – Stormwater management on roof platforms
http://www.hrt.msu.edu/greenroof/

M. Köhler et al – Rain Water Management with Green Roofs and Living Walls
http://www.iwc-berlin.de/medienpool/iwc_m77_61000000012/iwc_20071011141002_1_840856.pdf

M. Köhler et al – Urban Water Retention by Greened Roofs in Temperate and Tropical Climate
http://www.itt.fh-koeln.de/publications/ittpub301202_10.pdf

Filtrering av regnvatten – renare miljö

Gröna tak tar inte bara upp enorma mängder regnvatten, de har även en vattenrenande funktion. Regnvattnet passerar först genom växtskiktet och de olika skikten i sedumsystemet, vilket filtrerar vattnet innan det når avloppet. En undersökning som utförts av Kohler & Schmidt (1990) visar att 95% av ett taks föroreningar i form av bly, koppar och kadmiumsulfat stannar kvar i sedumets substrat vid nederbörd.

För mer information finns följande vetenskapliga artiklar publicerade i ämnet:

University of Sheffield – The Green roof research centre – Improving air and water quality
http://www.thegreenroofcentre.co.uk/green_roofs/benifits_of_green_roofs

Praktiska fördelar

Ljudabsorberande – tystare inom- och utomhusmiljö

Kombinationen av sedumplantor, substrat och flera skikt av instängd luft i ett sedumsystem innebär god ljudabsorption. Substratet stoppar ljudvågor med lägre frekvens såsom flygplansljud och vägtrafikbuller medan sedumplantorna fångar upp ljud med högre frekvens såsom kraftigt regn och hagel. Ett grönt tak ger en tystare inomhusmiljö och är bullerdämpande för omgivningen i framförallt urbana miljöer.

Mätningar visar att gröna tak ljudabsorberar upp till 8 decibel. Även om 8db kan tyckas vara lite för det mänskliga örat innebär detta 40% mindre ljud. Hur mycket ett grönt tak de facto ljudabsorberar beror på vilken typ av sedumsystem som monterats. Fler skikt och tjockar lager av substrat innebär mer bullerdämpning.

En ljudmätning utfördes 2004 av Dunnett & Kingsbury vid Frankfurt International Airport i Tyskland. Mätningen visade på en minskning av ljudnivån med 5db efter monteringen av ett sedumlager med en tjocklek på 10cm.

 

För mer information finns följande vetenskapliga artiklar publicerade i ämnet:
Dunnett & Kingsbury – Planting green roofs and living walls
http://www.amazon.com/dp/088192640X/ref=rdr_ext_tmb.

University of Sheffield – The Green roof research centre – Green roof research – acoustic
http://www.greenroofresearch.co.uk/acoustic/acoustic.html

University of Sheffield – The Green roof research centre – Reduced sound transfer
http://www.thegreenroofcentre.co.uk/green_roofs/benifits_of_green_roofs

Estetiskt tilltalande

– Växter och grönytor har en positiv inverkan på människors hälsa

Tätbefolkade områden har ofta begränsade gröna ytor för dess invånare. Gröna tak ger en trivsam omgivning visuellt och påverkar människor positivt. Ett flertal studier visar att gröna ytor har en stor psykologiskt lugnande och avkopplande inverkan. Lägre blodtryck och minskad hjärtfrekvens, minskad stress och snabbare återhämtning från sjukdom är några av de positiva effekter som gjort att b.la sjukhus i kraftigt utökad omfattning väljer gröna tak.

Statiska Centralbyrån har 2010 publicerat en rapport i samarbete med Metria Miljöanalys där man tagit fram en ny metod för att mäta vegetationsförändringar mellan åren 2000-2005 inom tätorter. I samtliga av sveriges 10 största kommuner noterades en minskning. Minskningen varierade mellan 23 till 546 hektar eller 0,6 till 1,5% av ortens totala landareal.

 

För mer information finns följande publikationer i ämnet:

Statiska Centralbyrån “Allt mindre grönytor I tätorter” Stefan Svanström tel: 08-50694558
http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=13640

RIVM/Gezondheidsraad – advies Natuur en gezondheid – Invloed van natuur op sociaal, psychisch en lichamelijk welbevinden (RIVM/Health Council – Nature and health advice – Influence of nature on social, mental and physical well-being)
http://www.gr.nl./nl/adviezen/natuur-en-gezondheid-invloed-van-natuur-op-sociaal-psychisch-en-lichamelijk-welbevinden

Nivel and Alterra – Invloed van groen op gezondheid, stress en gevoel van veiligheid (Influence of green on health, stress and sense of security)
http://www.gezondheid.be/index.cfm?fuseaction=art&art_id=6860

Jolanda Maas, Robert A Verheij, Peter P Groenewegen, Sjerp de Vries and Peter Spreeuwenberg – Invloed van natuur op lichamelijk welbevinden/gezondheid (Influence of nature on physical well-being/health)
http://www.nivel.nl/pdf/JECH%202006(60)587-592%20_green%20space_urbanity%20_health.pdf

(Nature and health in man and society)

Minskad vindlastpåfrestning: Billigare och snabbare vid taktäckning

Vissa tak är extremt utsatta för kraftiga vindar och behöver en tät mekanisk infästning alternativt ballast. Ett sedumtak från Sempergreen väger i mättat skick mellan 35-85 kg/m2 och minskar kraftigt risken för stormskador.

KONTAKTA OSS.

Huvudkontor

Hamnvägen 6F
183 57 Täby

E-post

bjorn@eurotema.se

Telefon

08-612 11 30